 |
| En bild tagen ur sitt sammanhang men så vackert att jag vill dela, från Liberty i London |
Medan jag skriver detta lyssnar jag på meny i P1 (avsnitt från 8/5) om klimatsmart mat. Getostknyten i motorrum. Jag återkommer till detta.
I några veckor nu har vår kettle krånglat (jag säger kettle för det är ett tidseffektivt och snyggt sätt att uttrycka sig om man jämför med det svenska vattenkokare). Jag använder den till att koka tevatten till och mjölkersättning. Den har glappat och burit sig åt. Inte ett stort problem egentligen men nu har den nog faktiskt gett upp. Den kom in i mitt liv via maken när våra vägar möttes för snart sju år sedan. Den är tillverkad i svartplast och är jätteful. Jag hade en mycket finare, dyrare och enligt maken helt livsfarlig kettle som nu bott i källaren några år.
 |
| Ut med det gamla, in med det äldre! |
Nu gör den entré igen. Det gör mig väldigt till freds. Jag är emot slöseri och gillar att köpa hållbara och gärna vackra grejer som inte skämmer sin plats. Maken får nu återigen lära sig att vara försiktig.
Jag har inte så mycket till övers för onödiga saker. Billiga supertrendiga kläder eller annat slit och släng. För den sakens skull behöver man inte avstå att handla (borde skrivit shoppat men jag ogillar ordet och den kultur av konsumtion som nöje eller tillfredställelse så jag väljer ordet handla. Det gäller att ta ställning, alltid!;)) saker man älskar, jag köper väldigt lite saker för med tiden lär man sig av med konsumtion.
Det blir en naturlig följd av att bara välja hållbara saker. Jag blir stramare och stramare känner jag. Däremot släpper jag på spärrarna när det gäller loppis och second hand. Det känns tvärtom väldigt bra att köpa sådant, både till sig själv, barnen och som present. Då gäller det dock att ha lite styrsel på vad man faktiskt vill ha, annars riskerar man att komma hem med för mycket saker och att också ruinera sig för allt som är second hand är ju inte precis gratis. Jag har olika grejer som jag regelbundet letar efter. t.ex vackra gamla knappar. Dessa syr jag i de plagg jag designar och säljer bl.a. Dels för att jag tycker det är ett bra sätt att undvika slöseri, dels för att jag tycker knappar ska sitta bra och gör jag det själv vet jag att det görs ordentligt. Tyvärr blir det ganska mycket jobb varje gång en ny sändning blusar eller kjolar kommer. Både med att välja passande knappar till plaggen och att sy i. Det gäller att ha ett bra program på P1 att lyssna på då!
Att omge sig med vackra saker är verkligen livskvalitet. Jag blir glad av mina fina saker och behovet att byta ut dem lyser med sin frånvaro. Att köpa det man verkligen vill ha tror jag dessutom lönar sig i längden. Så är det iallafall för mig som har en väldigt stabil smak sedan si sådär 20 år tillbaka. Jag kanske har yrat om detta förr, det är högst sannolikt för det är en käpphäst här hemma, men det tål verkligen att upprepas! Jag har tjatat så mycket att jag ett tag trodde att alla mina barn skulle göra revolt genom att endast klä sig i polyester från H&M. Dt visar sig dock att droppen urholkar stenen. Min snart 17-åriga dotter har sedan något år börjat botanisera i min garderob. Kenzo-koftor som jag själv köpt begagnade för många år sedan, min Pia Wallen rock som jag fick av pappa hösten 1987 och lite annat promenerar glatt ur min garderob. Jag är mycket stolt och nöjd. Det finns hopp om planeten känner jag!
Kvalitet lönar sig alltid är min devis. Dock behöver ju inte allt som är dyrt vara kvalitet. Jag klämmer, känner och inspekterar allt jag köper. I princip aldrig köper jag syntetmaterial. Bara om det är second hand och tingesten är oemotståndlig. Jag vårdar också det jag har. Självklart då jag har en önskan om att mina saker ska hålla länge. Skor rengörs, fettas in och ställs undan. Har man därtill köpt bra grejer lönar det sig att laga om de går sönder.
Idag fick jag också läsa på Facebook att än kompis, som häromveckan efterlyste en bra kräm för sin dotters slickningsdermatit med eksem, hade fått bukt med detta med hjälp av den salva jag gjort av ekologiskt bivax och olivolja. Hon hade fått en uppsjö av tips på olika krämer med varierande grad av mysko ingredienser. Jag svängde ihop en salva på 5 min och gav henne.
Ska man smörja sig med något ska man kunna tänka sig att äta det tänker jag. Ungen är nu len och fin om munnen och tolererade salvan utan gnäll. Jag blev kallad för häxdoktor! Bara en sån sak!!
 |
| Stolt och glad! |
Jag börjar med aluminiumfolien - världens mest energikrävande metallförfining.
Ingen förklaring krävs.
Köra bil....Ja det måste man ibland, men ska man vara så miljösmart att man lagar mat av spillvärme kanske man hellre kan äta råkost?
Avgaser. Här kan jag inte veta säkert men det är väl inte helt uteslutet att det finns risk för detta i trafiken? Kanske detta är försumbart om man slagit in maten ordentligt i alufolie..I do not know!
En annan grej är väl att själva rörelsen vid bilfärden gör att maten kanske hamnar på gatan eller på ett otillgängligt ställe i motorrummet? Kan för lite om bilar för att uttala mig. Bilad mat är inget för mig.
Sen går de raskt vidare till att koka ägg i diskmaskinen. Inleder med att noggrant packa äggen i PLAST! Nä jag blir så trött, dessutom skulle det ta en och en halv timme att få det där ägget. Det går också bort således.
Om man på allvar vill att människor ska vara miljösmarta tror jag att det är bättre med lite mer okrångliga tips än dessa ärligt talat. Det känns mer som något för fysiklektionen.
Trots att allt detta var uttänkt av den utmärkta Lotta Lundgren säger jag nej tack. Jag gör mina miljösmarta val på andra sätt och försöker undgå krångel av dessa slag, det skulle kosta mig min mentala hälsa är jag rädd.
Nu ska jag koka mig en kopp te i min superdesignadejättegamlamuseieföremålskettle och bara stirra ut i regnet!
#häxdoktor #återvinning #miljösmart #mat #secondhand #kettle #plasthat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar