onsdag 18 juni 2014

Pick a subject

Kraftigt gravid kvinna som just tagit läkarexamen och festar i gamla stan med vänner och släkt, äter mat från mammas kusin Renée gör hon också! (jo det är jag +20 kilo)
Jag inser att jag nog är lite överengagerad i saker. Vid kvällstoiletten funderade jag på vad jag ville skriva om. Jag är orolig att jag ska skriva samma sak två gånger också. Säg till i så fall för det är ju inte meningen! Jag har för kort minne och för lite tid att läsa mina egna inlägg här. Dessutom sprider jag mig lite tunt nu när jag delar mig i två och skriver om inredning också...

Jag ser något som berör och vips har jag en massa saker att skriva om. Det kan vara nästan vad som helst. Det finns dock saker som ej väcker mitt engagemang. Här kommer några för mig helt ointressanta ämnen. Rymden, motorsport (utom att jag tycker det är dåligt använda pengar att spy ut avgaser och fara runt i 300 knyck samma bana 400 varv!?!) kampsport, och pensionssparande. Så detta kommer jag antagligen aldrig skriva om. Om inte det händer något fantastiskt som att en ny planet ger sig till känna där befolkningen har lösningen på mellanösternfrågan, då skriver jag nog en rad om det.

Pick a subject, and I will write about it! Varför det blev på engelska vet jag inte, kanske för att hälften av mina barn går eller har gått i en engelsk skola och vi blandar friskt här hemma. Eller kanske bara för att engelskan har så många korta och precisa uttryck som låter coola?

Nästan allting kan vara intressant, det gäller bara att sätta sig in i ämnet. Jag har ofta fått frågan på bl.a AT-intervjuer hur jag kan gilla både akutläkeri och segdragen beroendevård. Jag kan bara svara att jag har mer än ett intresse och jag finner tillfredställelse i många saker, även i att sticka lovikkavantar och hoppa Bungy jump.

Och så kom jag att tänka på det senaste hälsolarmet, det om rött kött. Det har ju inte precis varit okänt att det inte är nyttigt eller naturligt för människor att äta kött. Det kan man ju se bara man gapar mot spegeln. Vi har inte vassa tänder! Simple as that! (oops!) Den tanken ledde mig in på ett annat spår; varför kommer forskningsresultat ut till folket så sent? Det begriper jag inte. Kanske tidningarna skriver om det flera gånger? I brist på nyheter alltså och hoppas på läsarnas korta minne. Eller är det så att det är så komplicerat att vanliga journalister inte kan tränga igenom texten och in till kärnan? Kanske inte forskarvärlden bryr sig om omvärlden på så sätt att de vill dela med sig av sin kunskap? 

Har man läst några medicinska artiklar kan man lätt tro att det är språket som hindrar allmänheten från att förstå vad som skrivs. Jag har frågat varför det ska skrivas så torrt och formellt och svaret har varit att det ska vara ett korrekt språk som ska förstås av andra forskare (typ). För min del tycker jag att forskning som i Sverige mestadels finansieras av skattebetalare på ett eller annat sätt ska vara möjlig för dem att ta del av. Likväl som en läkare ska tala med sin patient på ett sätt som går att förstå utan att ha gått fem och ett halvt år på läkarprogrammet. Man ska heller inte hålla inne med kunskap utan sprida den i min mening. Skattebetalarna har bekostat min utbildning och jag delar gärna med mig av vad jag fått lära mig till den som frågar, även på min fritid.

Jag tycker det är fånigt att finessa med språk, iallafall om det är för att hålla andra utanför sin lilla grupp. Man kan tro att de inte vill bli förstådda ibland. 

Jag kan ärligt talat säga att jag sällan hör något nytt, iallafall gällande medicinska framsteg, som jag inte redan hört på någon av mina två medicinska utbildningar som nu ligger mellan 18-5 år bakåt i tiden. Nanopartikellarmet, munhålans hälsotillstånd korrelerat till hjärt-kärlsjukdomar och detta med coloncancer är bara några exempel. 

Jag anser mig vara hyfsat begåvad och brukar inte ha svårt att fatta saker. Däremot har jag stora svårigheter att ta till mig Försäkringskassans och Skatteverkets skrivelser. Deras språk kan få mig att falla i gråt! Det som skiljer dessa två åt är att när man ringer till Försäkringskassan fattar man sällan mer efter samtalet, det motsatta gäller Skatteverket som verkligen är otroligt hjälpsamma och överseende med ens bristande sinne för ekonomi och redovisning. Till Försäkringskassan vill jag bara säga: -Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta... Ta hjälp av en språkvetare!

Jag som lyssnar mycket på P1 nu när jag är föräldra"ledig" hör då och då kulturbabbel. Det är både oroande och roande när de talar om olika företeelser med ord som jag inte har en blekaste aning om vad de betyder. Men jag fattar att jag är oinvigd och inte kan argumentera med dem. Kanske det var menat så? Det blir en diskussion för den egna klubben och då undrar man lite hur de tänker att det ska nå ut i busken...(public service). Det blir ju inte en sämre diskussion för att man talar begripligt, det kräver bara lite mer av den som talar.

Min husgud är Lena Andersson på DN. Hon skriver och talar så smart om viktiga saker. Jag blir riktigt avundsjuk. Det är bara det att även hon använder så mycket begrepp som jag bara av sammanhanget förstår vad de betyder. Då känner jag mig så obildad att jag skäms. Fast jag diggar henne ändå och önskar att jag hade hennes insikt, vokabulär och stringens, Go Lena!!!

Men alla ni andra, skriv så vanligt folk förstår, jag lovar att forskarkollegorna och era klubbmedlemmar också kommer att fatta! 

#klubbenförinbördesbeundran #talaurskägget #språk #kulturelit #artiklar #lenaandersson #for #president #enkelsvenska #försäkringskassan



  



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar