söndag 24 augusti 2014

Ser mig omkring

Lille Edgar med sina älskade simglasögon
Jag har fått frågan om vilka bloggar jag läser. Svaret är kort, inga. Men jag har försökt. Jag vill ju veta hur man gör. Det gäller nästan allt jag tar mig för. Jag vill behärska saker. Därför gav jag mig återigen ut på nätet för att leta vardagsbloggar. Jag tog de två som poppade upp först och började läsa. Ena kvinnan redogjorde för översvämningen i köket ena dagen och sina och grannarnas åkommor och läkarbesök den andra. Jag fortsatte inte. Därefter valde jag en annan, även den en vardagsblogg som skulle ha lite retro i sig. Första meningen lyder som följer;

"Jag har haft svårt att hitta mat som passar min IBS, jag har provat det mesta. Det är ju det som är lite jobbigt med att ha irritabel tarm...
Jag har ganska omgående upptäck att jag inte klarar av kolhydrater.
Mjölk har jag inte klarat av sedan jag var 16 år. Nu har jag provat 5:2 dieten och det fungerade dåligt, var inget för min mage. Jag blev förstoppad i en hel vecka och fick söka 
hjälp!"

Så jag slutade läsa även den. Nu vet ju inte jag hur framgångsrika dessa bloggar är. Är detta vägen till 100000 läsare om dagen skulle jag enkelt kunna väva in lite exkrementer och berätta anekdoter om vad man stöter på i 
sjukdomsväg på en av Europas största akutmottagningar....säg bara till!
Eventuellt kan bloggar i denna stil ge igenkänningspoäng vad gäller åkommor man har och vill fördjupa sig i, man kan riktigt grotta in sig i fibromyalgi eller liknande. Eller för att känna hur glad man kan vara som slipper. Fast då är det väl mer en sjukdomsblogg...

Ni får höra om min rygg, det räcker tycker jag.

Jag har tidigare kollat in lite "kändisbloggar" eller kollat in, jag har väl läst 2-3 inlägg på 2-3 bloggar men jag får liksom inte smak för något alls. För övrigt är det ju tveksamt om jag skulle hinna läsa, jag har ju fullt upp med att leva och skriva om det! Jag följer dock några matbloggare men läser väldigt sällan. Det var mest när jag skrev på min kokbok. För inspirationens skull.

Så jag fortsätter i min egen stil...som "krönikör" över mitt liv. Enklast så.

Min vecka började med att maken jobbade 15-24 tre dagar i rad. Det kräver sin kvinna. Middagen måste vara klar innan alla barn är hemma annars blir det totalt kaos. Första dagen gick mycket dåligt, mycket bråk och skrik. Dagen efter får jag höra via förskolefröken att Edgar berättat att jag hatar alla barn...

Andra dagen ordnade vi med ishinkar och hade roligt (se tidigare inlägg). Även kvällen blev bra, alla gillade min persiska kyckling med makaroner. Makaroner blev det för just som jag konstaterade att durkslaget nog måste kasseras,  går botten ut det och all pasta hamnade i zinken. Det blev snabbmakaroner till maten och småkillarna åt endast detta ihop med red sauce.
I skrivande stund konstaterar jag att kväll tre i ordningen verkar bli bäst av alla. Lasagnen är förberedd och jag hinner skriva lite...


Såklart måste jag dela med mig av min bästa marinad.

Persisk kycklingmarinad med saffran och lime


1 limefrukt
1 pkt saffran
2 msk honung
1-1,5 dl neutral olja (jag tog raps)
salt och peppar
en halv inte så stark chili
en liten gul hackad lök
ev en vitlöksklyfta

Tvätta limen och pressa ur saften, om man vill kan man riva skalet och ha i det också. Men då ska den vara ekologisk tycker jag. Mortla saffranet med lite socker. Blanda allt i en stor bunke som rymmer ca 6 kycklingfiléer. Nu kommer det svåra, VÄNTA! Man måste låta det marinera länge för att smaken ska tränga in och färga köttet gult. Det kan vara bra att lägga den över natten i kylen.

Sen bara att steka och servera med couscous till exempel. Det blir ganska mycket smak i kycklingen så ha inte en stark sås till för då krockar det. En gräddfilsås med kanske lite dill i passar perfekt eller skippa det och blanda istället nötter och torkad frukt i couscousen.

Medan jag skrev allt detta gjorde jag omväxlande "lagon" varm O´boy till dagiskillarna, fyra gånger ; och lyssnade på en utläggning från 3,5-åringen som lät ungefär så här:
Jag, jag , jag...mamma! Jag , jag öh...vet du?, jag, jag, "lillar" inte hajar. Kan jag få ett plåster?

- Ja älskade unge du kan få ett plåster. Ta nu din lagom varma chokladdricka, i den blåa flaskan med den lilla guldploppen på och sätt dig ordentligt i soffan så inte hajarna tar dig. (om man får för varm eller för kall O´boy i fel flaska kan det gå väldigt illa. detsamma gäller om man inte hittar de "snabba" skorna eller  anni bus (angry birds)).

Tålamod är en fiskares bästa vän. Tur man inte fiskar!


#bloggspionage #vardagsblogg #O´boy #ensammedbarnen #recept #detblirmycketmatjustnu

  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar