Hej alla glada läsare. Idag är sista musten utkramad ur denna kropp. Det innefattar då även hjärnan och för att jag inte ska dö stax innan mållinjen skriver jag inte så mycket idag. Att vakna med ett vrål tjugo i fem en måndag när man vet att detta kommer innebära en mycket lång dag med alla barn gör det med en. Maken klagade på att han vaknat upprepade gånger under natten. Ja, det är synd om honom men när jag nu sitter här med Edgar vid bordet som lyssnar på en specialversion av angry birds med rocksound och elfiol i väldigt uppskruvat tempo; tänker jag att inget kan hända på hans jobb som är värre än detta. Jag får hög puls bara av att skriva om det. Således i energisparandets tidevarv gör jag som jag brukar i dessa trängda situationer. Jag återvinner. Här får ni ett recept jag kom över för många år sedan och brukar baka på trettondagsafton. I år får jag nog nöja mig med att titta på bilden. Den kommer i valkig ordning från boken som inte blev av. Och Karin, min vän, fröken Foberg har tagit bilden. Brödet har jag ju bakat själv såklart!
Ni vet väl att i den kristna världen och framförallt hos de ortodoxa är detta dagen man firar mest i julhelgen. Det var då de tre vise männen äntligen hittade det lilla livet och öste guld, myrra och rökelse över det. Väldigt viktig dag, verkligt slöseri och överflöd där!
Ser ni schvungen i håret när han diggar? Jag har ännu inte listat ut hur jag ska kunna ha rörliga bilder här. (Är det ens möjligt?). Så vill ni se och höra honom kan ni göra det på Instagram, vardagbyanna heter jag där.
Ha en vilsam trettondagsafton, låt den ljusa stjärnan leda er idag. Jag ska ledas av kaffedoften.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar