Det var inte ett helt olikt resultat idag med den avvikelsen att marängen nu inte kunde tas med...han hade inte räknat riktigt rätt på tiden. Ett inte helt ovanligt fenomen.
Jag brukar inte gilla att mina förutsägelser slår in för jag förutspår nästan bara tråkiga grejer men ett litet "vad var det jag sade" svischade förbi.
För jag vidhåller att man ska baka eller laga saker som man kan hantera när det gäller sådana här tilldragelser. Inte börja trixa samma dag med okända recept. Det är dömt att misslyckas. Jag erbjöd mig att göra glass tidigare men han avböjde allra nådigast.
Idag medan han står och vispar frågar han om man kan ha i ättika, och citron.
-Ja svarar jag då. Endera men pyttelite och det behövs nog inte. Jag varnar för att vi har 24% ättiksprit, inte 12 och att det blir kraftig smak om man gör fel.
Sen går jag iväg. Jag har ju lärt mig att han vill ha lite svängrum (les jeux sont faites). När jag återvänder till köket har det liksom gått fel. Marängen vill inte. Kanske för mycket ättika. Tur vi inte hade citron hemma...
Men han smetar ut allt och jag säger att på marängbotten spelar det inte så stor roll, värre om man vill ha toppiga små maränger. Han köper det. Han drar hemifrån helt oväntat och säger att det inte hinns med, han får ta det nästa jobbsväng....
Nu står jag alltså här igen med ett kaoskök. Jag kommer dessutom vara tvungen att städa upp det för jag är ensam ikväll och måste laga mat. Tack för den televerket!
Jahaja...Jag ser ju att han försöker. Men med vad???
Jag gick upp med Tylla till sovrummet för att lägga henne och skriva. Hon fick sin välling och jag satte mig ned med datorn i knät. Jag skev knappt en mening och sen hör jag ett plaskande ljud...HELVETTE! Nu har hon återigen tryckt in nappen. Andra gången idag, tredje gången i sängen. Jag rusar upp och ser att hela sängen måste saneras. Lakan, kudde, spjälskydd, bäddmadrass och såklart hela ungen. När allt är urrivet måste även jag saneras för hennes små gosiga händer var helt nedkletade.
Vet ni vad välling heter på polska? Kleig (typ) Det är en dimunitivform av klister. Det räcker väl att veta.
Väldigt mycket tvätt och en ballong. Har jag nämnt att maken fixar tvättmaskinen...Ni kommer säkert få en bild på detta snart. Fixar innebär att han flyttat alla maskiner, kopplat tur dem och nu väntar på att få tid att sätta ihop allt. Det har nu pågått i....tre dagar. Under tiden växer tvättmonstret.
Så total rensning alltså. Ungen hulkar och jag går för att göra nytt klister. Hon läggs i den rena sängen och jag vaktar henne noga...men på en millisekund lyckas hon göra det igen!?! Det är sååååå dags att skita i vällingen för den här lilla damen. Hon är som skorpionen som bärs på ryggen av ett annat djur och inte kan hålla sig från att stickas. Båda dör när de sjunker.
Nu somnade hon ändå. Föga anade hon att det var sista gången hon smakade välling.
Lilla söta ungen vad jobbig hon är för sig och mig. Tur att man verkligen verkligen älskar sina barn. Jag bara undrar varför hon envisas med att göra detta varje gång numera. Hur kul kan det vara med blöta kläder, en vrålande mamma följt av en trött mamma och slutligen hulkingar och ingen välling, som hon ju älskar...Urdåligt ur ett Darwinistiskt perspektiv.
Nog med tråk. Idag är sista kvällen maken jobbar för denna gång. Han är ledig torsdag och fredag för att sedan jobba sju dagar i streck...Men vad gör man inte för lägsta möjliga ingångslön?.
När han är hemma ska jag göra lite ärenden och sen en härlig sak. Ett besök i en konstnärsateljé! Det har jag ju nästan gjort förr men denna gång är det på riktigt allvar. Ni kommer få följa med på sätt och vis så jag avslöjar inte mer. Jag är bara rädd att det blir dyrt.
Nu över till nästa blogg...det är mycket nu!
Hej hej!
Va? Får man inte göra så???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar