Jag, jag , jag JAG J A G!

Den här blomman fanns också i affären. Den ville jag också köpa, fast den inte går att äta..

Man skulle kunna tro att jag är egocentrerad. Det vore ett rimligt antagande då jag vräker ut mig allt för allmän beskådan. Men jag gillar faktiskt inte alls att prata om mig. Jag blir väldigt besvärad. Dels för att det är svårt att välja vad jag ska berätta och sen gillar jag inte att framhäva mig tro det eller ej. 
I dagarna ska jag söka AT. Det ingår att skriva ett personligt brev, det har nämnts tidigare. 
Igår på riktiga jobbet uteblev en patient och jag tog tillfället i akt och författade ett nytt lite mer förhärligande (men helt sant) brev till den det berör. Jag fick löfte om att en fd. chef skulle lämna referens också så allt är klart inför måndag. Det var riktigt ansträngande men nu är det gjort. Min mamma korrläste som vanligt med färre invändningar denna gång, mest anmärkningar på formen, inte innehållet. hon tycker jag skriver som en tysk....låååååååånga meningar. Och jag gör det. MED FLIT! Men i detta sammanhang viker jag mig för mödernet. Hon vet vad hon talar om och vill mitt bästa. 

Jag stapplade iväg till det lokala centrumet och möttes av en man som liknade Stephen Hawking. Han satt förvriden i en avancerad rullstol med droppställning och såg vaxartad ut. Hans två medföljare var väldigt upptagna med annat på varsitt håll. Gestikulerade och talade vilt i mobilerna. Mannen försökte meddela sig med dem och det tog ett bra tag innan en av dem reagerade. Jag mådde illa. Jag försökte tänka mig in i hur en så envis och bångstyrig person som jag själv skulle klara den situationen...Jag skulle nog hellre dö. 
Jag funderar i samma andetag på S-toppens prat om mer händer i vården, gärna de som står långt ifrån arbetsmarknaden....Ja ni förstår nog hur jag resonerar. Min bestämda uppfattning i denna fråga är att det inte enbart är händer som behövs i vården (eller skolan för den delen) utan framförallt händer som är ihopkopplade med en hjärna. Det lät fult i någras öron kanske men det jag menar är att man inte kan ta vem som helst från gatan för att göra detta oerhört svåra och krävande jobb. Att handskas med våra mest sköra medmänniskor. 
Dessutom tycker jag det är att nedvärdera undersköterskornas yrke att tycka det går lika bra att ta vem som helst att göra deras jobb. Utbildad, empatisk personal är vad som behövs och höjda löner antagligen. Det är priset man måste betala. Och hur vi behandlar dessa medmänniskor anger liksom nivån på hur civiliserade vi är. Så nu fick jag det ur mig i valtider. Skönt.

Alltid i säsong om jag får bestämma.

Tillbaka till MIG! I affären hittar jag semlor! Va? i början av september!?! OK, då köper jag väl det. No questions asked. Det är ju ändå det ultimata bakverket. Dock hade denna semla fel sammansättning. Det var för mycket grädde i förhållande till brödets massa men andelen mandelmassa var bra. 8/10 poäng på min skala för Bonjours semlor på ICA. Det kanske är det jag ska bli istället? Semmelavsmakare. Jag tror faktiskt jag skulle kunna fixa det.

Nu är semlan uppäten och det betyder att jag inte behöver äta lunch och middag idag för kaloriintaget är redan fixat. Kanske jag måste äta ett plommon eller något för balansens skull? 
Trädgården är proppfull nu av plommon som ingen utom jag och Tylla äter. Mycket sorgligt. Fast ena dottern åt lädret jag gjorde tidigare på mammas plommon. Det tar sig! 

Vi blir kanske nio i hushållet framöver!

För att lägga sten på börda hämtade vi igår en liten katt som heter Sussi. Hon kunde inte bo kvar hemma och ett nödrop kom på Facebook som jag hörsammade. Killarna är överförtjusta. Maken med (han gullar med henne i smyg, han är egentligen en hundperson säger han och försöker låta tuff).

Tyvärr var den gångna natten något av en utmaning. Katten klöser på sängen, jamar, trampar runt i och spinner som ett tröskverk. Edgar vaknar vid tre och slåss (antagligen på grund av mardrömmar) och väcker då Tylla som måste ha välling för att somna och så håller vi på till sju då snickarna kommer och plingar på. Det blir nog bättre inatt när hon vant sig lite vid oss och huset.

Jag vet inget om katter man har blivit lovad full back up av ägaren och min söta granne som kan allt om djur och nog egentligen borde vara delfinskötare på Kolmården tror jag, eller veterinär kanske?

Maken smet iväg för att handla en klösbräda åt lilla missen (så att vi ska kunna sova inatt) och kom tillbaka med en "kattspray" som han köpt. Hans ögon glittrade när han förklarade att det var med mynta... Så mycket har han inte handlat till mig på flera månader. Inte för att jag precis vill ha presenter och bli uppvaktad men ändå!!!! Han är kär!

Kattknark. Läste på innehållsförteckningen...extrakt av blad som gör katten lekfull. Spraya inte på KATTEN utan på leksaker...vad händer om man sprayar på katten???Tvångstankarna hopar sig..

Det kommer nog gå bra det här. Bara jag inte får mersmak och sitter där som en crazy cat woman på min ålders höst och låter katterna ligga på mitt huvud...

#valet #kvalet #semlor #offseason #alltidhungrig #katt #sömnstörd #ego